# Nymfparakit som husdjur – skötsel, bur och vad den kostar > En nymfparakit lever ofta 10–15 år och ska hållas i par eller grupp. Så stor ska buren vara enligt Jordbruksverket, vad fågeln äter och vad den kostar. Källa: https://husdjursliv.se/nymfparakit/ · Av Redaktionen på Husdjursliv · Publicerad 20 oktober 2026 · Uppdaterad 20 oktober 2026 **En nymfparakit är en liten kakadua från Australien. Den blir 30–33 cm lång från näbbspetsen till stjärtspetsen och lever ofta 10–15 år, och en del blir över 20 år. Den är oftast lugn och visslar gärna, men den behöver mycket plats: enligt Jordbruksverkets föreskrifter ska buren eller voljären vara minst 120 cm lång och 80 cm hög, med en bottenyta på minst 0,84 m².** Nymfparakiten kallas också nymfkakadua, som Jordbruksverket och Agria skriver. Det är samma art, *Nymphicus hollandicus*. Den passar dig som har plats för en stor voljär, har tid med fåglarna varje dag och kan ta hand om dem i många år. Jordbruksverkets huvudregel är att sällskapsfåglar ska hållas i par eller grupp (SJVFS 2019:15). En fågel som hålls ensam måste ha tät social kontakt med en människa. Räkna därför med två fåglar. ## Nymfparakit i korthet | Egenskap | Nymfparakit | | --- | --- | | Andra namn | Nymfkakadua, *Nymphicus hollandicus* (engelska *cockatiel*) | | Ursprung | Australien | | Längd | 30–33 cm från näbbspets till stjärtspets enligt Guinness World Records, i genomsnitt 32 cm enligt VCA; stjärten är ungefär halva längden | | Vikt | I genomsnitt 80–95 g, enligt VCA | | Livslängd | Ofta 10–15 år, en del över 20 år; VCA anger 10–14 år och som mest 24 | | Sällskap | Par eller grupp, enligt Jordbruksverkets huvudregel | | Ljud | Oftast lugn, visslar gärna, pratar lite | | Bur | Minst 0,84 m² bottenyta, 120 cm på längsta sidan och 80 cm hög; bredden minst två gånger fågelns längd (SJVFS 2019:15) | | Svårighetsgrad | Går bra för nybörjare som har plats för en stor voljär | ## Passar en nymfparakit dig? **Sällskap.** Nymfparakiter lever i flock i naturen, och Jordbruksverkets föreskrifter säger att sällskapsfåglar av arter som inte lever ensamma ska hållas i par eller grupp. Undantaget är en fågel vars behov av sällskap i stället tillgodoses av människor. Kontakten bör då räcka för att fågeln inte ska få beteendestörningar, enligt Jordbruksverkets allmänna råd. Två fåglar har varandra också när du inte är hemma. ![En flock vilda nymfparakiter i ett kalt träd i Australien](https://husdjursliv.se/wp-content/uploads/2026/10/nymfparakit-flock-australien.jpg) *Vilda nymfparakiter i New South Wales, Australien. Foto: JJ Harrison / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0* **Tid.** En nymfparakit behöver något varje dag. Fåglarna ska ha tillsyn normalt minst en gång om dagen, och Jordbruksverket rekommenderar att de varje dag får flyga fritt i ett utrymme där de kan röra sig naturligt. Det betyder ett säkert rum och tid med fåglarna även på vardagar. **Livslängd.** Med 10–15 år, och ibland mer än 20, är nymfparakiten ett åtagande för lång tid. Fundera på vem som tar hand om fåglarna när du reser bort, och vad som händer om du flyttar. **Ljud och tal.** Veterinärerna på VCA beskriver nymfparakiter som milda och oftast lugna fåglar. De visslar gärna men har begränsad förmåga att prata, och hanar brukar prata bättre än honor. En nymfparakit är alltså inte tyst, och den som vill ha en fågel som lär sig många ord blir troligen besviken. **Barn.** Enligt VCA passar nymfparakiten i familjer med barn. **Allergi.** Vi har inte hittat någon veterinär- eller myndighetskälla om nymfparakiter och allergi. Har någon i familjen allergi, ta reda på mer innan du köper. Är du inte säker på att det ska bli en fågel, jämför med [Sveriges vanligaste husdjur](https://husdjursliv.se/vanligaste-husdjuret/). ## Bur och miljö Burens storlek styrs av Jordbruksverkets föreskrifter, och måtten beror på hur lång fågeln är, inte på vilken art den är. För fåglar som är 26–35 cm långa, som nymfparakiten, ska buren eller voljären ha en bottenyta på minst 0,84 m², vara minst 120 cm på den längsta sidan och minst 80 cm hög, och bredden ska vara minst två gånger fågelns längd (SJVFS 2019:15). Det betyder: - bottenytan ska vara minst 0,84 m² - den längsta sidan ska vara minst 120 cm - höjden ska vara minst 80 cm - bredden ska vara minst två gånger fågelns längd och minst 45 cm. För en fågel på 30–33 cm blir det 60–66 cm. Fågelns längd mäts från näbbspetsen till stjärtspetsen. Måtten är minimimått: utrymmet får gärna vara större men aldrig mindre, skriver Jordbruksverket. Jordbruksverket arbetar med nya regler för djur som hålls för sällskap och hobby; de börjar gälla tidigast 2029. Fram till dess gäller SJVFS 2019:15. ### Mät burens insida Måtten gäller fågelns utrymme, så det är burens innermått du ska jämföra med. Många tillverkare anger bara yttermåtten. Mät själv, eller leta efter innermåtten i produktbeskrivningen, och räkna ut bottenytan: längden gånger bredden i meter. En voljär som är 146 × 63 cm inuti har till exempel en bottenyta på 0,92 m² och är lång nog, men 63 cm i bredd räcker bara för en fågel som är upp till cirka 31 cm lång. Det kan vara för smalt för en genomsnittlig nymfparakit på 32 cm. I en del djuraffärer står det att buren ska vara 120 × 70 × 80 cm, ibland som ett lagkrav. Måtten står inte i en lag utan i Jordbruksverkets föreskrifter, och där finns ingen fast bredd. 120 × 70 cm ger precis 0,84 m², så en bur med de innermåtten uppfyller tabellens minsta yta, längd och höjd för en fågel på 26–35 cm. Men en längre bur får vara smalare, så länge bottenytan räcker och bredden är minst två gånger fågelns längd. Och en bur som är 120 × 70 cm mätt på utsidan är för liten på insidan. Föreskriften anger också minst 0,1 m² per fågel vid grupphållning men inte hur det räknas mot den minsta ytan, så har du flera fåglar är det klokt att välja en större voljär eller fråga länsstyrelsen. Gallret ska vara så tätt att fåglarna inte kan ta sig ut eller fastna. Föreskrifterna anger inget mått för det. Vi har inte hittat någon voljär som säkert klarar både längden och bredden för en stor nymfparakit bland dem vi har gått igenom, så vi rekommenderar ingen särskild modell. Välj efter innermåtten. ### Sittpinnar och inredning Buren ska ha minst två rena sittpinnar, och alla fåglar ska kunna sitta samtidigt. Pinnarna ska vara anpassade till fötternas storlek och ge ett bra grepp utan att nöta, och minst en bör vara så tjock att tårna inte möts runt den. Placera dem så att fåglarna får så lång flygsträcka som möjligt i buren, och inte ovanför mat och vatten, där spillningen hamnar. En platt sittpinne i javaträ från TIAKI är 5–6 cm bred i storlek M, så att fågeln kan sträcka ut tårna på den. Tillverkaren anger den för små till medelstora fåglar. Som andra pinne passar en Y-formad sittpinne av vinranka, också från TIAKI. Storlek M är omkring 2,5 cm tjock, och tjockleken varierar längs pinnen, så att foten får olika grepp. Fåglarna ska också ha sysselsättning. Jordbruksverket råder att de får saker att klättra, gunga och hoppa på, material att gnaga på och plocka sönder, och bottenmaterial och foderanordningar som får dem att leta efter maten. Byt ut sakerna så ofta att fåglarna inte tappar intresset. En gunga i trä med kottar och frökapslar att plocka sönder, som TIAKI:s fågelgunga i storlek L (32 × 45 cm), ger både och. Ett fågelbad ska ha rent vatten och får inte vara djupare än att fågeln bottnar. Bottenmaterialet tar upp spill och spillning och byts regelbundet. ### Ljus och dygnsrytm Fåglarna ska ha dagsljus eller belysning, och en uppdelning i dag och natt som motsvarar deras naturliga dygnsrytm. En fågel som är ny i hemmet, eller som häckar, ska ha ett svagt ljus på natten. ### Flygning varje dag Jordbruksverket råder att sällskapsfåglar varje dag får tillgång till ett utrymme där de kan flyga fritt. Det är ett allmänt råd, inte ett krav. För de flesta betyder det att fåglarna får komma ut i ett rum där fönster och dörrar är stängda och andra risker är borta. Hur du gör rummet säkert står i vår guide till att [skaffa fågel](https://husdjursliv.se/skaffa-fagel/). Flygförmågan får bara begränsas om fågeln är över ett år och inte kan tränas att använda flygsele, och då bara genom vingtrimning en gång om året. ## Foder Veterinärerna på VCA rekommenderar att pellets är ungefär 75–80 procent av en nymfparakits foder, att frukt, grönsaker och grönt är högst 20–25 procent och att frön bara är en liten del, aldrig hela kosten. En kost med bara frön är fet och har för lite vitaminer, mineraler och protein. Fåglar som bara får frön blir ofta överviktiga och får fettlever, som kan vara dödlig, skriver VCA. Ska fågeln vänja sig vid pellets, ge pelletsen först på morgonen, när den är som hungrigast. Bytet kan ta dagar, veckor eller månader. En fågel som får det mesta av sitt foder som pellets behöver i regel inga vitamintillskott, enligt VCA. Fröblandningen är alltså en del av kosten, inte hela. Välj en som är gjord för nymfparakiter, till exempel JR Birds Individual Nymfparakitfoder, en fröblandning som tillverkaren har anpassat för nymfparakiter. Några saker att tänka på: - **Vatten:** fågeln ska alltid ha färskt, rent vatten. - **Fröskal:** blås eller ta bort tomma fröskal, så att fåglarna alltid kommer åt fodret. Alla fåglar ska nå maten utan att hindras av varandra. - **Inget grus:** nymfparakiter skalar fröna och behöver inget grus, och enligt VCA kan fåglar som får grus äta för mycket av det och få stopp i mag-tarmkanalen. Jordbruksverkets råd om grus gäller små fåglar och fåglar som inte skalar fröna. - **Kalk:** häckande fåglar bör ha fri tillgång till foderkalk, enligt Jordbruksverket. - **Giftigt:** avokado och lök kan vara giftiga och ska aldrig ges till fåglar, och inte heller choklad, alkohol eller koffein, skriver VCA. Har du också undulater står deras foder i guiden till [bästa undulatfodret](https://husdjursliv.se/basta-undulatfoder/). ## Skötsel och hälsa Varje dag: - byt vattnet och fyll på foder - ta bort tomma fröskal - se till fåglarna och att de mår bra - låt dem flyga fritt i ett säkert rum. Kontrollera klorna och näbben när du hanterar fåglarna. Blir klorna för långa kan en veterinär klippa dem. Saker att gnaga på är också en del av inredningen. ### Vanliga sjukdomar **Papegojsjuka (psittakos)** orsakas av bakterien *Chlamydia psittaci* och är vanlig hos nymfparakiter, enligt VCA. Fåglarna kan bära smittan utan symtom, eller få andningsbesvär, diarré och bli svaga. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är sjukdomen anmälningspliktig och kan smitta människor. Den sprids främst genom att man andas in smittämne från spillning och sekret. Många fåglar bär smittan i flera år utan att visa det, och symtomen kan komma efter en flytt eller annan stress. Hos människor kan den ge allt från en infektion utan symtom till en allvarlig, ibland dödlig luftvägsinfektion. Kontakta veterinär om fågeln får andningsbesvär. **Problem med äggläggningen**, som äggstopp, ägg med mjukt eller inget skal och framfall av äggledaren, är enligt VCA ännu vanligare hos nymfparakiter än hos undulater, även hos honor som lever utan hane. Tumörer i fortplantningsorganen är inte ovanliga hos honor. VCA nämner också **giardia**, en tarmparasit, **svampinfektion** i mag-tarmkanalen (candida) och **fettlever** hos fåglar som bara får frön. ### Veterinär En pigg och uppmärksam fågel som söker kontakt är oftare frisk, skriver VCA, som rekommenderar en hälsokontroll hos veterinär varje år. Alla kliniker tar inte emot fåglar, så ta reda på vilken klinik nära dig som har erfarenhet av fåglar innan du köper. ## Vad kostar en nymfparakit? En nymfparakit kostade omkring 1 050–1 300 kr i djuraffär i oktober 2026. Den stora utgiften är voljären. Två fåglar, voljär och inredning kostar tillsammans omkring 7 400–8 400 kr (oktober 2026). Foder, bottenmaterial, veterinär och försäkring kommer till. | Vad | Ungefärlig kostnad, oktober 2026 | | --- | --- | | En nymfparakit i djuraffär | 1 050–1 300 kr | | Två nymfparakiter | 2 100–2 600 kr | | Voljär, 146 × 63 cm inuti | 4 900–5 000 kr | | Sittpinnar, gunga, bad och leksaker | 400–800 kr | | **Fåglar, voljär och inredning** | **7 400–8 400 kr** | | Fröblandning | 40–170 kr per kg | | Veterinär, vanlig undersökning | 1 300–1 700 kr per besök | | Försäkring, Agrias exempel | 52 kr i månaden | En grå nymfparakit kostade 1 150 kr i en djuraffär, och pärlade, brokiga, vithuvade och lutino 1 295 kr. Voljärens pris gäller en modell som är 146 × 63 cm inuti, alltså smalare än vad en fågel på 32–33 cm behöver. Foder och bottenmaterial är inte med i summan, eftersom vi inte har någon säker uppgift om hur mycket en nymfparakit äter. Agria försäkrar omkring 150 fågelarter, oavsett ålder. Du väljer 10 000 eller 20 000 kr i ersättning per år, och självrisken är 800 kr plus 25 procent av resten av kostnaden. Försäkringen gäller sjukdom först 20 dagar efter att du har tecknat den. Både fåglarna och buren kostar mer än för undulater. Jämför med [vad en undulat kostar](https://husdjursliv.se/sa-mycket-kostar-en-undulat/). ## Att köpa en nymfparakit Djuraffärer säljer nymfparakiter, och fåglarna säljs oftast bara i butiken, där du hämtar dem. I svenska djuraffärer finns de bland annat i grått, pärlat, brokigt, vithuvat och lutino. ![Tre nymfparakiter i olika färger sitter bredvid varandra på en gren](https://husdjursliv.se/wp-content/uploads/2026/10/nymfparakit-fargvarianter.jpg) *Tre nymfparakiter i olika färger i en djurpark. Foto: H. Zell / Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0* Tänk på det här när du köper: - **Ålder:** Jordbruksverket rekommenderar att nymfparakitungar är med en vuxen fågel som matar dem i minst 7 veckor (SJVFS 2019:15, allmänna råd). - **Frisk fågel:** köp bara fåglar som är friska. SVA råder att en ny fågel, och en som har varit på utställning, hålls isolerad från andra fåglar i en månad. Det är särskilt viktigt om du redan har fåglar hemma. - **Beteende:** välj en fågel som är pigg, uppmärksam och intresserad av omgivningen. - **Kön:** hos de vildfärgade grå fåglarna har hanen klargult ansikte, klart orange kindfläckar och enfärgat grå undersida på stjärten. Honan har tvärrandig undersida på stjärten, gula prickar under de långa vingpennorna och blekare ansikte och kindfläckar. Unga fåglar av båda könen ser ut som honor, enligt VCA, så på en unge syns könet ofta inte. - **Registrering:** nymfparakiter som hålls i ett vanligt hem behöver i regel inte registreras hos Jordbruksverket. Vill du hellre ha en mindre fågel, läs vår guide till att [köpa undulat](https://husdjursliv.se/kopa-undulat/). ## Källor - [SJVFS 2019:15 om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby](https://jordbruksverket.se/download/18.603f70b719cd5b3b941138c/1773225461464/2019-015.pdf) – Jordbruksverket - [Så sköter du dina sällskapsfåglar](https://jordbruksverket.se/djur/hundar-katter-och-smadjur/sallskapsfaglar) – Jordbruksverket, 2026 - [Omtag kring förslaget om nya regler för djur som hålls för sällskap och hobby](https://jordbruksverket.se/djur/omtag-kring-forslaget-om-nya-regler-for-djur-som-halls-for-sallskap-och-hobby) – Jordbruksverket, 2026 - [Psittakos](https://www.sva.se/djurhaelsa/djursjukdomar-a-oe/sjukdomar/psittakos/) – Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), 2026 - [Cockatiels – General Information](https://vcahospitals.com/know-your-pet/cockatiels-general) – VCA Animal Hospitals - [Feeding Pet Cockatiels](https://vcahospitals.com/know-your-pet/cockatiels-feeding) – VCA Animal Hospitals - [Common Conditions of Pet Birds](https://vcahospitals.com/know-your-pet/common-conditions-of-birds) – VCA Animal Hospitals - [Fågelförsäkring](https://www.agria.se/fagelforsakring/) – Agria - [Smallest cockatoo](https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/447056-smallest-cockatoo) – Guinness World Records ## Vanliga frågor ### Hur stor bur behöver en nymfparakit? För fåglar som är 26–35 cm långa, som nymfparakiten, ska buren eller voljären ha en bottenyta på minst 0,84 m², vara minst 120 cm på den längsta sidan och minst 80 cm hög, och bredden ska vara minst två gånger fågelns längd (SJVFS 2019:15). För en nymfparakit på 30–33 cm blir bredden 60–66 cm. Måtten gäller burens insida. ### Kan en nymfparakit bo ensam? Jordbruksverkets huvudregel är att sällskapsfåglar ska hållas i par eller grupp (SJVFS 2019:15). En fågel som hålls ensam måste ha tät social kontakt med en människa. Skaffa därför två fåglar. ### Hur länge lever en nymfparakit? En nymfparakit lever ofta 10–15 år, och en del blir över 20 år. Veterinärerna på VCA anger 10–14 år och som mest 24 år. ### Vad kostar en nymfparakit? En nymfparakit kostade omkring 1 050–1 300 kr i djuraffär i oktober 2026. Voljären är den stora utgiften: två fåglar, voljär och inredning kostar tillsammans omkring 7 400–8 400 kr. Foder, bottenmaterial, veterinär och försäkring kommer till. ### Kan nymfparakiter prata? Lite. Nymfparakiter visslar gärna men har begränsad förmåga att prata, och hanar brukar prata bättre än honor, enligt VCA.